Ibland undrar jag vad som hände med min förmåga att skriva. Jag älskade att skriva. Långt och tjorvigt och knasigt. Men sen försvann det liksom. Lite tråkigt.

idag är det en såndär dålig dag,
en sån där dag då man känner sig tom och ensam.
man är på fel plats vid fel tillfälle där man träffar fel folk.
och allt bara går emot en.

man kommer fram till att inget är som det ska,
inget har varit som det ska i flera dagar.
kanske veckor, till och med i månader.

man önskar att allt ska bli som vanligt,
men inser att det aldrig kommer att bli som förr igen.

man har missat alltför många dagar,
man har upplevt dom,
men man har passerat dom med stängda ögon,
stängda öron och stängt hjärta.
man har upplevt dom fysiskt men inte psykiskt.

dagarna som man har missat har förändrat framtiden för evigt.
och det är sådana saker som slår en,
just när man inte trodde att det kunde bli värre.