Gick ner och tog ut pengar till lillasyster för maten och tog sen en kortkort prommis runt skolan. Det var helt sjukt hur bra man kan må bara av en sån liten stund i solen. Fick en helt ny insikt i varför vi norrlänningar är så "lugna". Vem behöver stressa i en sånhär omgivning?
Det var helt dött längs med regnbågsallén på skolan, inte en endaste själ såg jag. Det var helt knäpptyst och det är så fantastiskt varmt så man skulle kunna tro att man är utomlands. Solen som strålar genom träden och en klarblå himmel, aaah. Sista biten gick jag bara och log för mig själv och kände mig så lugn och avslappnad så jag vet inte vad. Åh så fantastiskt.
Önskar att mina fina sg:are kunde vara här nu och få njuta av mitt fina, fina, vackra, underbara Luleå när det är som bäst. Ni är saknade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar