C.

Jag har tänkt skriva detta ett tag, i typ 1,5 vecka. Men det har liksom flugit ur huvudet på mig. Men nu passar jag på.

Det är tråkigt att inse att man inte är lika viktig för någon annan som denna individ är för en själv. Eller viktig och viktig, men det finns någon som jag bryr mig om som tydligen inte bryr sig lika mycket om mig. Det är en massa snack om att vi ska ses och att jag ska säga när jag har tid. Och det gör jag, jag skickar sms med jobbtider och lediga dagar en hel vecka i förväg. Men besväras inte ens med ett svar tillbaka.

Det sista jag skrev till denna person var: Om du åker utan att umgås med mig så blir jag både ledsen och arg. Gissa vad som hände? Personen åkte utan att umgås med mig, såklart. En jävla massa snack men ingen verkstad. Det gör mig riktigt besviken och det gör lite ont. Särskillt när personen själv blir så glad och vill ses och säger massa saker när man stöter på varandra här och var.

Dålig stil. Men jag har iallafall lärt mig, av tidigare erfarenheter, att jag inte behöver dessa människor i mitt liv. Så jag lägger det bakom mig och går vidare. Jag kommer absolut inte vara otrevlig eller titta åt ett annat håll när jag möter henne nästa gång. Men det kommer kännas falskt. Och jag kommer inte be henne om någonting. Varken tid eller något annat. Och det är så det får bli.

Her loss.