söndag 25 november 2012

Swedish house mafia





Sjukaste. Bästa. Eufori. Vilken upplevelse detta var. Kan säga att lyckoruset jag hade, känslan när 40.000 personer hoppar, när 40.000 personer sjunger don't you worry child, 40.000 personer som bara röjer, älskar och njuter. Vill göra detta om och om och om igen. Önskar att det aldrig tog slut. Jag är frälst. Och som aftonbladet skrev så är Don't you worry child 90talisternas nationalsång.

Sen att alla mina bilder, alla mina filmer och allt annat jag hade på min telefon försvann med nån jävla tattare på tunnelbanan, det är inte mycket att göra åt. Det är fuktansvärt besvärligt att leva utan mobil i dessa tider kan jag meddela. Man tar sig ju inte ens upp till skolan utan alarmet. KAOS!

Förhoppningsvis kommer mitt nya simkort senast tisdag och jag har fixat adapter så jag kan ha det i htc:n. Annars kommer jag gå under.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar