Idag insåg jag att sommaren är slut. Bara att lägga bikinin på hyllan och förstå att brunare än såhär blir man inte. Först fick jag lite panik. Ville ha fler soliga dagar, varma nätter och äventyr på båten. Men sen kom jag fram till att det är okej. Jag har haft en fantastisk sommar. Jag har haft så kul, samtidigt som jag jobbat ganska mycket. Vilket jag inte trodde skulle gå att kombinera. Minns sommaren 2012 och trodde aldrig att den skulle gå att slå. Men tror till och med att denna var snäppet vassare.
Så nu, höst. Eller på väg mot den i alla fall. Och dendär längtan jag får varje år har börjat gro. Längtan efter mörkret, som man får jaga bort med tända ljus. Längtan efter kyligare luft, som man råder bot på med stickade tröjor, man gömmer sina isbitar till tår i nya höstskor. Jag ser fram emot att se träden skifta färg, låta solen lysa genom dem så det ser ut som om hela världen glöder i guld. Gosiga halsdukar, dricka te, krypa ner i ett badkar efter en joggingtur i duggregnet. Åååh.
Sen älskar jag att sätta mig själv i min rutinerade vardag. Havregrynsgröt till frukost, gå till skolan, få rutin på träningen, alla höstserier. Blir nästan lite lycklig när jag tänker på allt. Så jag ger mitt medgivande, hösten får komma nu. Det är okej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar