Har ni haft dendär känslan av att man är så grymt sugen på någonting så man tror att man håller på att spricka. Men man kan aldrig komma på vad det är. Man försöker komma på massa olika saker men så fort man kommer på något och liksom överväger det en stund så får man typ kväljningar och vill definitivit inte ha det. Och man börjar undra hur fan man tänkte när man tyckte att det kanske hade kunnat vara ett bra förslag. 

Så har jag det nu. Och så är jag rastlös och lite kärlekskrank. Det finns ingenting i mitt hem som kan klara av att roa mig och jag känner hur det kryper under huden. Jag vill springa, skrika, hoppa, sova. Men min kropp säger bara nej åt allt och ingenting. Jag vet inte om jag ska sitta kvar här och ha tråkigt eller om jag ska ha tråkigt framför tvn. För varken det ena eller det andra låter speciellt lockande, eller roligt alls för den delen. 

Jag får typ panik för att jag är så galet långt bort från civilisationen och om jag nu skulle komma på något som jag velat äta eller göra så är det defenitivt det enda som saknas i skafferiet eller så är det alldeles för långt bort för att man ska kunna genomföra det. Jag hatar såna här dagar och jag önskar att timmarna gick fortare så att jag bara kunda gå och lägga mig i sängen och sova förbi alla såna dagar. 

Och DÄR kom huvudvärken också. Fan. Jag hade behövt min älskling nu.